Betyg:

Överraskningens film som du älskar eller hatar.

Nordvästra Stilla havet. 1983 AD. Enstöringarna Red Miller (Nicolas Cage – Ghost Rider, Drive Angry) och Mandy Bloom (Andrea Riseborough – Birdman, Battle of the Sexes) lever ett kärleksfullt och stillsamt liv. När deras grandoftande fristad blir brutalt förstörd av en kult under ledning av den sadistiska Jeremiah Sand (Linus Roache – Vikings, Homeland) blir Red inkastad i en obeskrivlig värld fylld av blodig hämnd och eld.

Mandy är en film som är svår, det här älskar du eller avskyr du. Jag ligger någonstans mittemellan trots allt när jag har sett klart filmen. Det är egentligen två helt olika filmer i samma. Den första delen är rätt stillsam medan sista timmen som jag är mest fascinerad av är den mest våldsamma, när skräcken väl tar tag om dig släpper den inte taget.  Du blir absolut överraskad som åskådare och lär sent glömma vad du upplevt. Frågan är vill vi vänta så länge? Nicolas Cage är bra i rollen, kanske den bästa han har gjort. Oavsett vilken del av filmen du gillar bäst första timmen eller den sista är det här sevärt på alla sätt och vis. Hade den varit lite jämnare skulle den vara grym eller så är det just de olika sidorna i filmen som är det intressanta.

ORIGINALTITEL: Mandy
KATEGORI: Rysare
LÄNGD: 2 tim 01min
LAND:  USA, Belgeien, England
TAL: Engelska
ÅLDER: 15 år
DISTRIBUTÖR: UIP
BIOPREMIÄR: Nej
DVD/BLU-RAYPREMIÄR: 2018-10-29
UHDPREMIÄR: 2018-10-29
VODPREMIÄR: 2018-10-29
RECENSERAD AV: Camilla Käller